<<95>>
Dammsugning och bädda sängen, sen är lägenheten färdigstädat.
Ångesten kom så fort att jag inte hann märka den innan det var försent.
Kanske är det för att jag inte ätit på några dagar?
Att jag inte sovit sen igår?
Jag vet inte.
Men nu sitter jag här igen, med tårar bakom ögonlocken som vill tränga fram.
Jag kniper ihop ögonen och hoppas att det hjälper.
För jag orkar inte gråta.
Jag orkar inte skära.
Jag orkar inte droga.
Jag orkar inte överdosera.
Jag vill bara vara...
Glad...
Fri...
Ska snart gå till mammi, men jag vill inte. Jag vill inte behöva äta. Eller möta en konflikt om varför
jag inte vill äta.. Jag vill inte till beroendeenheten imorgon, jag vill ligga under täcket och stanna där.
Jag vill åka till stan, till en trygg famn, till Han som får mig att le även när det gör som ondast.
Fan!!
Och jag är uttorkad, ser ut som en gammal tant på mina händer. Bleh..
Kedjeröka.
//
