Jenni

ÄNTLIGEN FRII!!

De här dagarna har varit jobbiga. Det var längesen den här ångesten var här, och jobbigt att ha besök då.

Legat i sängen och hostat och läst.. Dragit mig undan när han rört vid mig.

Men idag kom jag upp. Vi var hos farmor o farfar, pappas grav, och kört runt i hela Värmland. Inte alls lika kul på vintern. Men skönt att åka bil, då slipper man prata.. Övningskörde lite..

Han åkte vid åtta. Och jag kunde andas ut. Jag vill inte såra honom, men jag vill inte ha någon nära. Och jag vill inte sitta och säga att jag har drogsug när han aldrig testat något, när han inte förstår. Jag orkar inte att han är snäll mot mig när jag är elak, det är så fel!!

När han for kom ångesten direkt, ringde mamma, pratade av mig..

Men det hjälper inte. Det river, jag skakar. Och jag har letat hela lägenheten efter ett rakblad som jag vet finns här. Men jag hittar det inte. Och jag blir så arg.

Så jag gjorde det jag brukar göra när allt faller. Jag hetsåt och spydde som en jevla gris. Blod ur hals och näsa.. Men vem bryr sig? Ångesten försvann en stund. Men nu börjar den komma igen.

Meen.. 73.9kg... Så jevla gött!! Har ändå ätit lite och ändå gått ner. Närmar mig 69..v Så jevla skönt. När jag hamnar under 70 är det så lätt att gå ner. Då känns det inte lika hopplöst! Nu ska jag fokusera på det här! Mina baggyjeans börjar faktiskt bli baggy..

Jag hatar när han ska ta på höftben som inte finns.. Mer ångest!

Ååh, hur ska jag klara natten? Inga sömnmeds. Och jag ser mörka skuggor i varje hörn.. Börjar jag bli galen?

Fick fina ord av Jhna, och vi ska ses imorgon. Hon ser igenom min fasad. Familj <3

Hoppas fasaden släpper lite på samtalet imorgon, jag måste berätta för min sköterska. Men hon pratar bort det och tar mig inte på allvar, och det gör ont.. Jag bara faller och faller och jag kommer bryta ihop.. Och jag är rädd att det kommer gå så fel...

Försöka lägga mig i soffan och se film, men det går fan inte. Vill kedjeröka. Men knappt några cigg. .Och rökningen fuckar upp min andning.

Jag måste klara natten, jag måste! Det är bara några timmar. Och imorgon säga ifrån och säga att jag måste få medicin.

Tårarna är nära, och jag hoppas att de kommer.. Jag måste få gråta!!

När jag mår så här.. Jag har ingen dödslängtan, men. Jag vill dö, för jag orkar inte..

Nej, en cigg, sen.. Andas.. Djupa andetag. Och intala mig att det bara är skuggor, och inget annat!

//